Rapport ID: 168
Datum: 2007-01-07
Fiskare: Kaparn och Rob
Plats: Vattendrag
Fiskesätt: Trolling
Väder: mulet, svag vind omkring sydväst
Lufttemperatur: +1 - +3
Vattentemperatur: +1.5
Fångst:
Kaparn: 1 st gädda. Vikt: 1.5 kg

Robin: 1 st gädda. Vikt: 10.7 kg (111 cm)

Kommentarer:
Kaparn kommenterar…
Det är söndag och den sista av mina 16 lediga dagar. Efter gårdagens välbehövliga vila så är vi redo för batalj med gäddorna igen även om både Rob och jag börjar känna av en lång säsong. Det är förvisso ett nytt år med nya målsättningar, (se kategorin ”Teamet”. Klicka därefter på respektive medlems namn för att läsa hans profil) men någon välbehövlig ”vintervila” har vi inte fått. (Undertecknad sysslar inte med isfiske och använder den tid då det ligger is på vattnen/är minusgrader till att vila.) Det finns vatten utan is inom 10 mil från där vi bor trots att det är en vecka in i januari. Därför fiskar vi vidare trots att kroppen har fler skavanker än normalt och trots att vi börjar bli lite ”mätta” på fiske. Trippeln 11.0 kg, 11.1 kg, 12.1 kg i slutet av 2006 gör att vi känner oss rätt nöjda för tillfället. Men likt förbannat sitter vi återigen i bilen i svinottan och färdas mot vattnet. Varför? Jag vet inte… Kanske för att vi är beroende. Som en bekant sa när han skulle förklara en persons beteende:
”Ja det var en sån där som hade ätit knark…”
Kanske är vi som en sådan. Beroende, fast av fiske. Sportfiskemaner? Ja kanske…

Det känns som om min kropp tillhör en åttioåring när jag kliver ur bilen. Jag är stel på helt fel ställen och hostan river som taggtråd i bröstet. Det går sakta för mig denna morgon. Jag huttrar i morgonkylan men när jag drar på mig den nya flytoverallen (Tack till Jormas fiske & fritid i Köping för den) så kommer värmen snabbt. Jag tittar på min svåger och noterar att han ser sliten ut han också. Han kanske kan läsa mina tankar för han berättar om att det finns de som är värre än vi…
”Jag hörde om en specimenfiskare som fick skörbjugg. Han fiskade för mycket och åt bara pulvermat...” säger Rob och tänder en cigarett.
Jag byter snus, hostar upp slem, spottar på marken och säger:
”Ja det finns alltid någon som är värre…”

Väl ute på vattnet åker vi en kort stund innan vi sätter ut spöna och trollar ut mot härligt öppna ytor. Himlen har den där färgen som vi gäddfiskare älskar; grå med tunga moln som hotar med regn. Lufttemperaturen är just över nollan, vinden drar från sydväst och jag utbrister:
”Kolla på himlen. Det är storgäddhimmel…”
Efter någon timme kommer vi till ett område med kuperad botten.
”Fan här borde det hugga…” tänker jag för mig själv men säger det tydligen högt för Rob svarar:
”Ja nu small det!” och pekar på ett av spöna.
Gäddan är liten och den får snabbt friheten åter. Den pilar ner i vattnet och jag kommer på mig själv att jag bara står och flinar. Åt vad vet jag inte. Kanske jag håller på att bli tokig…
Timmarna går. Vi äter mackor med smaskiga pålägg för att undvika skörbjugg och pratar om fisket. Jag säger:
”Enligt statistiken så kommer vi att få ett hugg till idag…”
Klockan har nyligen passerat tolv när vi trollar över ännu ett område med intressant botten.
”Hugg!!!” vrålar min svåger.
”Nej det måste vara botten…” svarar jag.
”Fisk! Det är fisk!” säger Rob upphetsat.
Hugget är våldsamt och rullen nyper. Det knakar i spöet och i spöhållaren. Jag är rädd att händelsen från den 23/12-2006 ska upprepa sig och agerar snabbt.
”Fan! Jag får inte ur spöet ur spöhållaren! Det är för tungt!” hojtar Rob i samma ögonblick som jag lägger ur växeln på båtens motor. Med mindre belastning på spöet får Rob ur det från spöhållaren och han lättar något på bromsen. Fisken tar lina nu men jag lägger trots detta i växeln på motorn igen. Propellern greppar härligt i vattnet och driver båten framåt.
”Låt den gå! Låt den gå! Låt den gå! (den=fisken)” beordrar jag och börjar riva hem spön för att skapa yta. Trollingrullar ska vara ordentligt fyllda med lina och så är fallet här. Det är bara bra att fisken tar lina, det betyder två saker:
1. Fisken är krokad, linan är spänd, det är med andra ord press på fisken.
2. Fisken är väg bort från oss och från andra eventuella beten/linor.
Efter några minuter har Rob yta att drilla på och med motorn i neutral-läge så ökar han multirullens broms och brottar på fisken ordentligt. Jag försöker sköta både videokamera och båt samtidigt. Robin brukar alltid drilla fiskarna hårt och så även denna gång. Fisken simmar med i början och vi börjar spekulera om att den kanske inte är så stor. Efter någon minut går några mycket tunga knyckar genom Robs spö och han utbrister:
”Det är tungung. Den här kan vara schysst!”
Efter ytterligare några minuter ser vi den i ytan ungefär 40 meter ut och detta gör att vi tror att det trots allt kanske handlar om en mindre och kanske felkrokad gädda. Den följer med snällt, Robin pumpar och vevar hem meter efter meter med lina. Inom kort är fisken bara 6-7 meter ut från båten. Den blir arg och visar sin storlek och styrka genom att våldsamt ruska på huvudet så att vattnet stänker och budgivningen gällande fiskens vikt startar.
Rob får hem några meter lina till. Fisken är nu bara 3 meter ut från båten. Den visar att den inte gillar det där skräpet som den har i käften genom att öppna gapet fullt och ännu en gång ruska våldsamt på skallen. Den har en käft som en soptunna och jag utbrister:
”Den är över tio”
”Det är ju risk för det…” svarar Rob.
Svågern får hem de sista metrarna lina och handlandar fisken skickligt. Nu ser vi att den är lätt över tio kilo och vi bara skrattar. Dokumentationen blir snabbt överstökad. Den digitala vågen stannar på 10.92 (inklusive kasse). Super Samson fjädervågen stannar på 10.9 kg. Vi räknar bort två hekto för IKEA-kassen vilket ger en vikt på 10.7 kilo fördelat på 111 cm.
Återutsättningen går utan problem. Fisken drar iväg, vi skrattar och jag säger:
”Det går bra för vårat Team.”
Rob håller med. Fyra gäddor mellan 10.7 kg – 12.1 kg på fyra veckor är inte illa. Detta var den första över 10 kilo år 2007 men jag har en känsla av att det inte var den sista…
100% C&R idag med…
Kaparn